sevko

 

En roman av Sevko Kadric

 

 

 

”Res dig inte, fortsätt gräva”, under den devisen

kämpar sig Emin Salja genom ofattbara strapatser på ett

1900-talets Västbalkan som härjas av krig, revolter och

blodiga nationsbyggen. I den dokumentära romanen

”Proletär i hjärtat” blir författaren Sevko Kadric en fluga på

arbetaren, partisanhjälten och fången Emin Saljas axel i det

närmast episka drama som utspelar sig.

 

Emin Salja föds 1907 i en barnaskara på fjorton i en

fattig familj i staden Foca i Bosniens södra del. Sju

år gammal får han för första gången erfara de skoningslösa

etniska motsättningarna på Balkan i första världskrigets inledningsskede.

Från och med nu blir 1900-talets blodiga historia ett med

Emin Salja.

 

Med genialisk enkelhet förmedlar Sevko Kadric hur

huvudrollsinnehavaren spottar i nävarna för att med okuvlig

livsvilja skapa sitt eget öde: ”Jag kunde ha varit tretton eller

fjorton år, det fanns viktigare saker än att räkna sina år, men

jag minns att folk brukade samlas kring krogen ”Han” mellan

arbetspassen och för att söka jobb. Jag gick runt där i hopp

om att någon skulle vilja köpa något, be mig hämta något så

jag kunde tjäna några dinarer eller kläder eller mat, jag tog

emot vad som helst, arbetade med vad som helst.

 

- Ska du till Sargan för att arbeta, hörde jag en man

säga till en annan.

 

Tunnelbygget i Sargan blir Emin Saljas sociala

uppvaknande, det som skall ligga till grund för hans fortsatta

engagemang i det kommunistiska partiet och

partisanrörelsen. Under de sex år Emin Salja tillbringar i

Sargan möter han socialismens idéer genom arbetskamrater

från hela Balkan. Här upplever han också arbetarnas

solidaritet och revolter mot arbetsgivaren när villkoren blev

för hårda.

 

- Till Sargan hade jag kommit som en liten pojke, nu

var jag så stor som jag skulle förbli.

Med Emin Saljas egna ord lotsar Sevko Kadric oss

vidare i huvudkaraktärens kringflackande tillvaro i det som

nu blivit Jugoslavien; medlemskap i Jugoslaviens

kommunistiska parti 1927, utbildning till underofficer i en

mellankrigstid som blir allt hetare och slutligen den stora

katastrofen - andra världskrigets utbrott.

Emin Salja följer sin röda övertygelse och väljer

partisanrörelsen i det moras av etniska grupper, politiska

falanger och rövarband som bekämpar varandra med

bestialisk intensitet under de jugoslaviska krigsåren. Som av

ett under överlever han och träder 1945 ut i ett befriat

hemland som en ärad och aktad krigshjälte, sida vid sida

med den nye landsfadern Tito.

 

Här kunde författaren valt att avsluta eposet om

legenden Emin Salja. Det gör han inte. Med smärtande

klarsynthet river Sevko Kadric sönder porträttet av Tito och

myten om det konfliktfria efterkrigstida Jugoslavien. Emin

Saljas partisanbröder förråder honom en efter en i den

hetsjakt på privilegier och personlig makt som är

verkligheten bakom titodiktaturens utåt sett harmoniska,

liberalkommunistiska samhälle.

 

När Tito gör upp med Stalinismen fabricerar Emin

Saljas fiender bevis på Saljas förmenta lojalitet mot Stalin.

Emin Salja berövas sitt älskade medlemskap i

kommunistpartiet och placeras på fängelseön Goli Otok. Här

börjar huvudkaraktären själv ange sina medfångar och

läsaren får ett oförställt vittnesmål om de förvirrande

intrigerna som omöjliggjorde rättsstaten Jugoslavien.

 

”Proletär i hjärtat” är oundgänglig litteratur för den

som vill skaffa klarhet i hur ett krig av så grotesk art som

under Jugoslavens sönderfall kunde bryta ut på 1990-talet.

Att läsa verket är som att ta på historien, leva den. Emin

Salja blev själv ett offer för ett totalitärt system där vackra

fraser exploaterades för personlig vinnings skull. Kanske

kunde bara en diktatur få slut på massmorden mellan folken

i Jugoslavien under andra världskriget. Samtidigt borgade

diktaturen och dess politruker för blodbadets eruption när

landet och systemet föll samman 1991.

 

Förutom att ”Proletär i hjärtat” är en litterär bragd

består dess främsta kvalitéer i att skildra verkligheten i

Jugoslavien under 1900-talet precis så motsägelsefull som

den var. Läsaren serveras inga enkla svar, inga svart-vita

förklaringar, utan tvingas tänka själv. Kanske ger Emin Salja

svaret till nutida nationalister på Balkan, som vill isolera sig i

byggen från fornstora dar, när han på sin dödsbädd avslutar:

 

- Gå och hälsa de i huset att det inte blir något av det

där…

 

Dan Östberg - journalist

 

 

 

” … Huvudpersonens öde är intressant just för att det är

karakteristiskt även för andra områden i Jugoslavien och

andra länder i hela det socialistiska blocket, inte enbart för

Bosnien-Hercegovina. Det ger större tyngd åt texten, en

tyngd som kommer att ge den, det kan man med säkerhet

hävda, en betydelsefull plats i litteratur, eftersom det är

 en text med stort litterärt och estetiskt värde.

 

Om man läser boken lite noggrannare, det som hände

Emin Salja, kan vi hitta en hel rad med svar till varför

bosnierna fick uppleva det de upplevt och varför vi nu finns

överallt i världen. Det är inte svårt att upptäcka symboliken i

vårt flyktingöde genom Emin Saljas flykt. Proletär intill

döden är en berättelse som berusar, förvånar och läses i ett

enda andetag. En sådan person borde ha tvingats på varje

bra och hederlig författare. Det är tur att Salja råkade vara i

närheten av en författare som visste hur han skulle skildra

honom. På så sätt får vi också ta del av ett av många öden

från den tiden, skrivet med en mycket övertygande enkelhet.

Det är inte många böcker som jag under de senaste tio,

femton åren har svalt som den här, med den här genren som

på ett sådant sätt har präglat ett liv, en tid.

Vi är helt enkelt en livserfarenhet rikare på grund av

Proletär i hjärtat.

Cico Arnautovic

 

 

”Proletäre i hjärtat” stannar kvar hos oss även när vi stänger

boken, tvingar oss att tänka på huvudpersonens öde i vilket

vi känner igen oss själva. Genom att läsa Emin Saljas

livshistoria blir mycket av detta mer förståligt. Jag känner

mig rikare och avundas författarens hjälte i den här

historien.

Milanka Pasalic